Början av Västervalls historia

Man tror att trädgårdsföreningarnas rörelse startade redan under första världskriget. I början var förutsättningarna enkla – det fanns bara en enda vattenkran i området.

På 1950-talet kom elektriciteten till Västervall. Då kunde man äntligen slippa fotogenlampor och fotogenkök. Under den här tiden fanns det 189 kolonilotter. Det byggdes också en lekplats med sandlådor och gungor, och standarden på stugorna förbättrades när man fick tillstånd att klä väggarna med eternitplattor.

Alla dessa förbättringar gjorde att Västervall började ses som en riktig mönsteranläggning. När Sveriges koloniträdgårdsföreningar hade kongress i Halmstad år 1956 väckte området stor beundran. Då kostade arrendet 50 kronor per kolonilott.

När arbetsplikten infördes var den obligatorisk. Den som inte deltog fick betala 40 kronor i böter.

År 1970 hade arrendet höjts till 80 kronor per lott. Under den tiden skulle Halmstads elverk dra en högspänningsledning över området, och åtta stugor fick därför flyttas. På 1970-talet blev det också möjligt för personer som inte var skrivna i Halmstad att köpa kolonilott, vilket tidigare inte hade varit tillåtet.

I ett jubileumshäfte står det:

”För att en förening som denna ska bestå och utvecklas behövs engagerade, kunniga och framsynta personer i styrelsen – och engagerade lottägare. Man kan säga att dessa förutsättningar alltid har funnits i Västervall. Utan de styrelser som genom åren tagit ansvar, förvaltat området och fört vidare grundarnas idéer – och utan medlemmarnas intresse – hade Västervall inte varit det fina område det är i dag.”

Namnet Västervall kommer från den gård som låg här i slutet av 1800-talet. År 1907 flyttade torparen Peter Andreasson hit med sin familj. De odlade främst grönsaker och potatis som såldes på Stora torg i Halmstad varje onsdag och lördag. På gården fanns också spannmål som blev foder till djuren – två hästar, fem till sex kor, grisar och höns.

I slutet av 1920-talet tog sonen Bror över arrendet. Han skrev senare köpekontrakt med Halmstads stad, som gjorde om marken till kolonilotter – totalt 90 104 kvadratmeter. Här växte sedan koloniområdet fram, med stugor, blommande trädgårdar och grönsaksland som gav människor en meningsfull och avkopplande fritid.